Hellre hustru än änka : Äktenskapets ekonomiska betydelse för frälsekvinnor i senmedeltidens Sverige

Den medeltida änkan har fått stort utrymme i historieskrivningen.Änkor har uppmärksammats därför att de i eget namn och tillsynes på egen hand agerade i en tid då kvinnors underordninggentemot män var grundläggande. Gifta kvinnor, som företräddesi det offentliga av sina män, har däremot inte ägnats lika mycketuppmärksamhet. Den självrådande änkan och hennes möjligheter harbeskrivits som en motsats till den gifta kvinnan som var underordnadsin makes målsmanskap. Detta har ofta gjorts utan att hustrurs ochänkors faktiska möjligheter och handlingsutrymme har studeratsnärmare. Utifrån vårt nutida perspektiv kan änkans avsaknad avmålsman ses som något positivt eftersom det gav kvinnor möjlighetatt agera självständigt. Men om vi betänker vad den patriarkalasamhällsordningen innebar för frälsekvinnor, problematiseras bildenav den självständiga änkan. Var det möjligen så att frälsekvinnor fannstörre möjligheter till att vara ekonomiskt aktiva tillsammans med enmake även om det också innebar underordning? I denna avhandlingstuderas hur frälsekvinnors ekonomi och deras handlingsutrymmepåverkades av deras civilstånd.